Luft-, gul-, röd- och silverlök (klicka för större bild)

Om matlök

(kepalök, buntlök, knipplök, steklök)

onion

oignon

cipolla

Zwiebel

cebolla

Lökväxter är ett släkte med 700 arter tillhörande familj liljeväxter. De innehåller svavelhaltiga eteriska oljor som ger löklukten. Bladen är trinda och platta och vanligen smala. Det är den underjordiska rundade jordstammen, lökbildningen, som används som föda. På undersidan sitter ett flertal birötter. De yttre lökbladen (lökfjällen) är mer hinnartade och skyddar mot uttorkning. Släktet hör hemma i norra halvklotets tempererade områden. Många arter odlas som nyttoväxter och andra som prydnadsväxter. Lök har i alla tider haft medicinsk användning, som antiseptikum, renande av blod och som utdrivande effekt på njurar etc.

Matlök/kepalök (Allum cepa) härstammar troligen från Asien, där den odlats i 4000 år. Som matlök räknas gul-, röd-, silver-, schalotten-, luft- och potatislök. I handeln saluförs den tidiga kepalöken som buntlök eller knipplök. Smålökar benämns ibland också "steklök".

Andra löksorter av annan art är vitlök, purjo-, sallads-, pärl- och gräslök m.fl.

Hälsa: Lök, i synnerhet rå lök, ger upphov till gaser i magen. Skonsammast för magen är genomkokt lök.

ANVÄNDNING

Lök är en av våra allra främsta smaksättare, som används i en mångfald rätter och tillagas på alla sätt. Hel lök är god att kokas eller ungslagas t.ex. fylld med färs. Skivad fräses den i matfett för att ge smak åt anrättningar, den ingår i grytor och gratänger. Friterade lökringar är den delikatess. Små lökar läggs in i lag av vatten, vinäger och kryddor och kallas då för syltlök. Lök ingår även som krydda i många andra inläggningar t.ex. löksill. Lök rostas och används som krydda i sallader, på smörgås, korv etc. Hackad rå lök används som smaksättar till många rätter t.ex. råbiff och löjromstoast. Läs mer > se respektive löksort.