Brysselkål

(rosenkål)

Latin: Brassica oleracea ssp. oleracea var. gemmifera

brussels sprout

chou de bruxelles

cavolini di bruxelles

Rosenkohl

coles de bruselas

Brysselkål är en underat av kål. Det är en trekvarts meter hög ört med kraftig stam, som utvecklar näringsrika sidoknoppar i bladvecken. Knopparna skördas när diametern är cirka 3 cm. Brysselkål anses ha uppstått i Bryssel, Belgien vid slutet av 1400-talet, därav namnet. Den odlas på många håll i världen, i Sverige sedan slutet av 1700-talet. Brysselkål är härdig och tål kyla väl.

Vikt: 15-20 gram per styck.
Smak: Brysselkål har mild, tydlig kålsmak.
Alternativ: Blomkål, broccoli eller annan kål.
Försäljning: Säljs färsk eller fryst året om. Svensk färsk i september-februari. Holländska augusti-april.
Förvaras kallt i kylskåp +2 till +4°C, gärna i plastpåse för att inte torka ut. God hållbarhet, ett par veckor. I rumstemperatur upp till en vecka. Känslig för uttorkning och etylen som utsöndras främst av äpplen och tomater.

Portionsberäkning: 150 gram orensad kål per portion om tillbehör till mat när även andra tillbehör som potatis serveras.

Hälsa: Brysselkål är vitaminrik, hälsosam lågkalorimat.

ANVÄNDNING

Brysselkål kan ätas råriven eller hackad som råkost eller i sallader. Vanligen kokas den, men kan användas i grytor, gratänger m.m. som annan kål. Den skall inte kokas för länge för då blir den mjölig, tråkig och förlorar värdefulla vitaminer. Krispigheten bör finnas kvar. I grytor läggs de i mot slutet. Passar bäst till kött- och korvrätter. Kokt som ensamrätt är den god med lite smör och salt.

Ansa: Skär bort rotfästet. Gnid av med fingarna fula, grövre, angripna och löst sittande ytterblad.

Kokning: Helts lätt sjuden och allra helst ångkokad, för att behålla krispighet, färg och vitaminer. För övriga tillagningssätt se Kockskolan (länkar nedan).

Koktid: 5-10 minuter för bibehållen krispighet.