Sötvattenskräftor

Sötvattenskräftor

Latin: Astacidae

Engelsk översättning freshwater crayfish

Fransk översättning écrevisse

Italiensk översättning gambero

Tysk översättning Krebse, Edelkrebs, Flusskrebs

Spansk översättning cangrejo d río

Grupper inom
Sötvattenskräftor:

Flodkräfta

Signalkräfta

Hantering kräftor

FRYSTA KRÄFTOR

FÄRSKA KRÄFTOR

Sötvattenskräftor i Europa tillhör familj Astacidae inom ordning tiofotade kräftdjur och omfattar 13 arter varav två i Sverige, vanlig flodkräfta och signalkräfta.

Under medeltiden åts kräftor i Tyskland, men inte i Sverige bl.a. pga det gammaltestamentliga förbudet mot att förtära djur med flera fötter (3 Mos. 11:42). Även Linné ansåg dem olämpliga att förtära. De tyska köksmästarna vid det svenska hovet introducerade kräftätandet. 1562 befallde Erik XIV fogden på Nyköpingshus att leverera kräftor. Förr åt man mest varma kräftor, tillagade i form av korv eller i pudding (Cajsa Warg). Den svenska "kräftskivan" uppstod som borgerlig festsed i slutet av  1800-talet och fiskereglering infördes. Kräftfiskepremiären var förr den 8/8, men idag är fisket fritt. Augusti-september är dock fortfarande högsäsong för fiske och "skivor".

Sverige är världens enda betydande importör av kräftor, först från Turkiet men idag från en rad andra länder. Vid kokning är dill en viktig ingrediens för att få den rätta smaken.


ANVÄNDNING

Kräftor äts främst kokt men kalla.

Läs mer

Nationalencyklopedin NE

Svensk Fisk

Recept med Sötvattenskräftor

Det finns 17 recept med Sötvattenskräftor