Brödets form
(formbröd, bullbröd, brödbullar)
Skriv ut vara
Brödformen är ursprungligen rund. Andra former och dekorationer har uppstått som symbolvärden, vanligtvis med religiös innebörd. I en förteckning från 1500-talet i Gustav Wasas hov var alla bröd runda.
Det var först när man skulle samordna storbak för militären och andra storhushåll, som man började baka andra former på brödet. Då övergick man till rektangulära brödformer för att ugnarna skulle utnyttjas mer rationellt. Därmed blev den långsmala formen vedertagen.
Formbröd är m.a.o. bröd lagat i form, vanligen vitt bröd. En variant är t.ex. formfranska dvs "franskt bröd" i form.
I västra Sverige, liksom i Norge, gick man inte över till råg utan höll fast vid havre och korn som huvudspannmål mycket längre än övriga Sverige. Detta innebar också att man hållit fast vid den runda brödformen in i våra dagar.
Bullbröd, dvs osötat matbröd i rund portionsform bakas i ett stort antal varianter t.ex. hamburgerbröd, pitabröd, småfranska, grahamsbullar, havrebullar, kornbullar o.s.v. En variant av små bullbröd benämns kuvertbröd.
