Svensk brödhistoria
Skriv ut vara
I fornnordisk tid bakade man ojäst bröd av korn. Det maldes för hand och bakades direkt på en stenhäll. Brödet var mjukt och skulle ätas direkt. Kristendomens munkar ändrade brödvanorna. Bakugn infördes och därmed det jästa, gräddade brödet.
Under tidig medeltid kom väderkvarnen till Norden och skvaltkvarnen som drevs av vattenkraft. Då blev det möjligt att mala stora mängder mjöl på en gång.
I södra Sverige bakades mjuka, jästa rågbröd. Man använde surdeg eller jäst från öl.
I mellersta Sverige bakade man främst bröd som kunde sparas (förrådsbröd). Brödet torkades, fick hål i mitten och hängdes upp på stänger under takåsen och blev knäckebröd.
I norr fortsatte man med det traditionella tunnbrödet av korn. Rågen kom först på 1600-talet. Vid förtäringen "soppades" bröd i varm eller kall vätska. Att äta bröd med smör är ett yngre bruk.
Färskbröd bakades speciellt inför högtiderna. Dessa bröd kryddades gärna och fick speciella symboliska former.
